frustration.

Jag blir så förbannad:/ här händer inte ett jävla mög.
och sen försöker man träffa någon imorgon men de finns ingen.
vad fan är jag? Luft? jag känner att jag inte finns, och de roliga är att de är ingen som läser detta, jo max 4-5 det är Emma, min fader, kanske min syster och yasmine. men mina vänner? nej.. men ja jag bryr mig inte om de att de inte läser här? men man kan väll umgås med någon?
antigen hör man "kanske" och de blir automatiskt nej, sen har vi "pallar inte", "plugga", "du är för tråkig" nu orkar inte jag rabbla upp allt man hört. men jag vill ha någon och umgås med? hur svårt kan de vara?

Ja.. jag säger bara en sak jag är helt neutral med allt. känslor, tycke och tänk. känner bara en frustration. jag känner mig bara empty.. men ja jag har iaf mitt jobb och det TACKAR jag för.
fan, de låter som jag gnäller och vill att ni ska tycka synd om mig. så är de inte! vill bara skriva av mig lite.